Korttidskontrakten ökar i bostadsbristens förtecken, vilket ändrar villkoren för hyresgästerna. Men vad är det i korttidskontrakten som är klurigt och som man bör veta innan man skriver på ett avtal?
Något vi skrivit tidigare om, är att inte alla fastighetsägare gör sitt jobb på ett optimalt sätt. Vissa fixar inte dålig ventilation, några sänker värmen fast det är kallt inomhus och andra höjer hyror utan att informera om varför och lämnar hyresgäster både förvirrade, fattiga och arga. Men värre är när hyresgäster måste vräkas, detta för att de inte har besittningsrätt och huset ska evakueras för rivning, då har hyresgästen skrivit på ett så kallat korttidskontrakt.
Det finns alltså en kontraktsform som heter just korttidskontrakt, med andra villkor än ett vanligt förstahandskontrakt. Men vad innebär det egentligen?
Korttidskontrakt allt vanligare i Stockholm
Korttidskontrakt är vanligt i större städer, som till exempel i bostadsbristens mecka – Stockholm. Ett korttidskontrakt kan till exempel innebära att man säger upp sin besittningsrätt som hyresgäst när man skriver på avtalet. Det gör att bostadsbolaget, hyresvärden, har rätt att säga upp hyresavtalet med tre månaders varsel (uppsägningstid). Ett korttidsavtal med ett avstående av besittningsrätten gäller i max fyra år och är vanligt i hus som planeras att renoveras totalt eller kanske rivas inom de närmast kommande åren.
I Dagens Nyheter skrivs det mer om detta och om hur det främst drabbar människor som redan är utsatta, utan ekonomiska möjligheter att till exempel köpa en bostadsrätt. Systemet är alltså lite invecklat och dessutom ojämlikt, trots att de bästa avsikter kanske fanns där från början.
”Det som händer i Stockholm är att hyresvärdarna tecknar korttidskontrakt när tusentals lägenheter ska byggas om, och lägenheterna används för evakuering. Problemet för de stackars människorna som flyttar in är att det sedan kanske inte händer något på flera år.” – Dagens Nyheter